Tiden går himla snabbt och nu är jag inne i vecka 30 och det är alltså snart bara 10 veckor kvar innan vårt lilla pyre tittar ut. Jag längtar så vansinnigt mycket och vill att tiden ska gå fort samtidigt som jag vill njuta sista tiden av att bara vara enbarnsmor. Kunna ge Elliot all uppmärksamhet och htta på sådana saker som vi sen kanske inte kan göra på ett tag. 

 

Jag var på glukosbelastning i torsdags och allt såg bra ut.Ingen diabetes! Hjärtljuden låg på ca 145 tyckte jag hon sa och magmåttet var 27 vilket kanske kändes lite lite för att vara i vecka 29+? Eller? Hon sa att det såg bra ut så får väl lita på det. Ska tillbaka om två veckor och sedan är det dags för ytterligare ett ultraljud den 4 februari då moderkakan sist låg ivägen för öppningen och de nu måste se om den flyttat sig för annars blir det kejsarsnitt.  Hopaps verkligen att den flyttat sig för jag är inte så sugen på ks. Men men blir det så får man acceptera det och se fördelarna...då vet jag iaf när det är dags. 

 

Annars mår jag bra, känner bara av foglossning när jag tar ut stegen när jag går eller när jag gått/stått mycket så försöker att sitta lite mer på jobb även om det är lite svårt som lärare. Dock börjar magen vara lite mer ivägen och  jag känner mig tung i kroppen.